Peter skulle på fest i Uppsala. Han bor i Stockholm och skulle ta tåget. En enkel sak, kan man tycka. Jag menar, jag har vänner och bekanta som pendlar varje dag. Visst är det lite förseningar ibland, men i övrigt funkar det.
Men nu råkar det vara så att Peter är rullstolsburen. Och SJ, vår gamle ovän, lyckades inte hantera det. Så Peter fick åka hem igen. Och detta trots att han faktiskt ringt och beställt biljetten och meddelat att han behövde särskild assistans. Vi kan ju lugnt konstatera att spontanresor är inte att tänka på för Peter.
Nästa år är tillgänglighetsåret. Det år när Sverige skulle vara tillgängligt för alla, enligt ett riksdagsbeslut som fattades år 2001. Jag kan inte bakgrunden till beslutet, jag vet bara att tillgänglighet borde vara en självklarhet i offentliga miljöer, så som på Statens Järnvägar. Så är det inte och så kommer det inte vara 2010. Det är ett misslyckande.
Kanske är inte morötter tillräckligt. Kanske borde statligt ägda bolag faktiskt ska straffas med till exempel böter om de inte kan hantera tillgänglighetsfrågorna på ett acceptabelt sätt. Tillgänglighet kan ju också vara en konkurrensfördel. Ytterligare ett skäl att konkurrensutsätta SJ, alltså.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Staten ska aldrig under några omständigheter driva företag vare sig inom transport, vård, skola eller omsorg. Det är vansinnigt och gör bara allting krångligare och dyrare. Konkurrensutsätt allt som inte redan är konkurrensutsatt och lägg ner alla monopol som t.ex SJ.
SvaraRadera